Fakta/Information

Engångs-eller returpallar
Merparten av alla pallar som används i svenskt näringsliv är engångspallar. De viktigaste orsakerna till varför företagen väljer engångspallar är:

• Pallens storlek skall anpassas till godsets yttre mått.
• Godset skall exporteras.
• Höga kostnader för retur av pallar.
• Behov av många olika palltyper.
• Pallen skall vara torr och ren.
• Pallen utsätts för tuff hantering och skadas ofta vid flergångsanvändning.
• Returpallen (EUR) kostar normalt betydligt mer i inköp.

År 1957 såg EUR-pallen dagens ljus. Den internationella järnvägsunionen UIC reviderade och fastställde standarden på 1970-talet och för att säkra en jämn och god kvalitet på pallarna upprättades kontrollinstanser i resp. land. På så sätt skulle man se till att de licensierade producenterna av EUR- pallen verkligen tillverkade pallarna i överensstämmelse med den standard som antagits. Pallen var konstruerad för att tåla många transporter. I Sverige rör sig EUR pallarna i ett pallbytessystem där godsets avsändare betalar en avgift på max 14 kr/pall för själva pallrörelsen och mottagaren antingen betalar priset för pallen eller lämnar samma antal pallar i retur till transportören. Bytessystemets grundtanke är lovvärd men innehåller brister och medför betydande administrativt arbete.

Trä eller andra material
Trä är en förnyelsebar resurs i motsats till t.ex. plast och metall. Det krävs väsentligt mindre energi att producera pallar av trä jämfört med andra material. Träpallen är prisvärd, förhållandevis enkel att reparera och lättare att anpassa i storlek och dimension än andra pallar. Trä ger också god friktion vilket minskar risken för att gods och pall förskjuts. När träpallen tjänat ut som lastbärare mals den till flis som blir biobränsle. Spiken i pallen selekteras och återvinns till ny metall. En utbredd vanföreställning är att trä skulle vara mindre hygieniskt än t.ex. plast. En tysk hygienstudie visar att en KD-märkt träpall har 50% lägre bakteriehalt än en plastpall. Detta uppges bero på att trä har goda antibakteriella egenskaper. (Nordemballage juni 2003)

Trä minskar växthuseffekten
Ett stort globalt miljöproblem är utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid (CO2). Genom att använda förpackningar och pallar av trä bidrar du till minskad växthuseffekt. En enda m3 trä binder 0,8 ton CO2!

Värmebehandling och märkning av emballagevirke enl. ISPM 15
Allt fler länder kräver att träemballage som passerar landgränserna skall vara behandlat enl. ISPM 15. Detta innebär att virket skall värmebehandlas till 56 º C i virkets kärna under minst 30 minuter. Behandlingen görs för att befria virket från eventuella skadeinsekter.
IPPC (International Plant Protection Convention) har tagit fram denna standard, ISPM 15 som många länder refererar till och succesivt inför i sin nationella lagstiftning.

Aven är licensierad av Jordbruksverket för märkning enl. ISPM 15
Aven innehar licens från Statens Jordbruksverk (SJV) som ger oss rätt att märka pallen med denna stämpel:

SE är ISO-kod för Sverige. O269 är vårt licensnummer.
HT (Heat Treatment) är värmebehandling utan torkning till minst 56ºC i virkets kärna under minst 30 minuter.
KD (Kiln Drying) är HT behandlat virke som dessutom har torkats till en medelfuktkvot på högst 20%.
DB (DeBarking) är barkat virke.

Observera att standarden ISPM 15 är tvingande vad gäller HT och DB men frivillig vad avser KD.

Länkar:
www.sjv.se/traemballage